De vackraste höstfärgerna är de som inte är fullt utvecklade
Det sker antingen långsamt eller bara över en natt, hur bladen på en buske förändras och färgas i höstkulörer. Jag har märkt hur olika fenomenet ter sig beroende på hur jag har placerat en växt. Står den i halvskugga nere i lunden får den inte lika mycket färg som om den står där solen fräter som mest. En solig placering gör också processen kort. Soligt och torrt = busken blir snabbt rödfärgad och sedan tappar den bladen ännu fortare. Det kan alltså vara klokt att tänka på detta när du ska placera trädet eller busken som ska glädja dig med mycket höstfärg. Här kommer några bilder tagna för någon vecka sedan, då trädgården var insvept i morgondimma.
Euonymus europaeus ’Evert’, europeisk benved växer vild i vår natur, gärna på kalkrik mark. Här har den nästan nått sitt rödaste stadium och jag älskar att se på den, dag för dag. De vackra chockrosa frukthöljena ska snart öppna sig och visa sina orangea små frukter.
Euonymus alatus, vingad benved är den art i släktet som får den starkaste scharlakansröda färgen. Jag tycker den borde stanna precis så här! Sedan blir den helt galet röd. Vingbenveden passar som solitär i en grusträdgård med stenblock och tallar som sällskap.
Det här är Paeonia japonicums frökapslar. Japansk lackpion heter den på svenska. Den vita blomningen är mycket kortvarig, och sker redan i maj. Men titta på de lockande utfläkta frökapslarna med de svarta “pärlorna” som är fröna. Och det rundade bladverket, allt är vackert hos lackpionen.
Eurybia divaricata (hette tidigare Aster divaricata), skogsaster. En riktig favorit för både sol och nästan helskugga. Fin i buketter är den också.
Lonicera reticulata ’Silver’, daggkaprifol. En formstark växt, eller hur? Dess blommor är ganska oansenliga och nästan utan doft. Man har den för att det behövs något silvrigt där i solen.
Euphorbia amygdaloides ’Purpurea’, rödbladig mandeltörel är en föränderlig och spännande Euphorbia som gärna flyttar lite på sig med frösådder. På våren står bladverket vinrött mot de limefärgade (falska) blommorna. Bladfärgen ändras och går sakta över i mörkgrönt. Här ses de torkade (falska) blommorna fortfarande stå kind mot kind med bladverket. /Marika